1948 värvades han till ÖIS och blev kvar i klubben till 1960 och var en av de spelare som bidrog till epitetet "Lirarnas Lag". Ja, "Tölö" var en rikitig lirare, både på och utanför planen. Det finns en historia (jag ber att få kolla upp den och återkomma med rätta formuleringen) när ÖIS har förlorat en viktig match och spelarna deppar i omklädningsrummet efteråt. Sist in kommer Tölö och säger: 'Jaha, det var la kul det här, pöjkar!'. "Tölö" beskrivs som en som alltid har nära till ett leende och det glada humöret.
För mig har det blivit så när jag läst och skrivit om ÖIS historia, så får man nya favoritspelare fast man aldrig sett dom spela. "Tölö" är en av dom, Douglas Krook, Rune Börjesson och Lennart Wing är några andra.Jag träffade "Tölö" en gång med min idol Kent Synnergren, på Landskrona IP. 'Känner du igen honom?', frågade Kent och pekade på en glad gubbe i keps som stod bredvid honom. 'Det är "Tölö" Kristensson.' Vi sken upp alla tre, jag och "Tölö" skakade hand.
Jag grämer mig så att jag aldrig fick chansen att höra honom berätta om sin tid i ÖIS, hans syn på fotboll och sina lagkamrater. Men å andra sidan känns det bra att få ha träffat honom. En legendarisk Öisare som historiskt sett är utan motstycke.
Karl-Erik Kristensson blev 83 år.
'Gått bort' har en fin klang tycker jag men jag tror att "Tölö" joggade i sakta gemak, trixande med en läderkula, bort med det blonda håret på svaj och ett leende på läpparna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar